Mitt äventyr på en olivgård i Grekland! – Del 7

DEL 7

Dagboksanteckningar – fredag 18/11 – Nunnor & galna katter

Idag var en ledig dag. Ingen olivplockning för oss för Adonias son, Pandelis skulle iväg på ärenden. Vi vaknar upp och öppnar upp dubbeldörrarna som leder ut till terassen, blå himmel och strålande sol! Tänk att få slås av det en november morgon! Vi bestämmer oss för att ladda kamerorna och gå ut och upptäcka Koroni!

Höjdpunkten på dagen var när vi ser en skylt som sitter uppe på ett staket jämte ett hus, med en bild på en åsna där det står NO PARKING. Jag kan garantera att jag och Sandra vek oss av skratt och att gubben som gick förbi tittade på oss lite konstigt. En klockren skylt om man på ett lite roligare sätt, vill upplysa folk om att parkeringsförbud av bil gäller.

k

En annan höjdpunkt av dagen kan också ha varit när vi träffade en liten kompis. En väldigt söt kompis. En liten katt låg och sov på en terrass till ett hus, intill kyrkan. Den kom genast fram till oss och ville gosa och den var inte det minsta skygg! Men det kan ha varit ett misstag att ta upp den där kontakten med katten, för sen kunde vi inte bli av med den. Han var helt galen! Han följde oss hela vägen och jag kunde antyda ganska fort att den där katten hade något seriöst fel på balanssinnet. Han korsade våra ben som en tränad agility-hund som springer sicksack mellan pinnar. Stannade vi så började han stångas med våra ben och sprang vi ifrån han (som Sandra gjorde i små panik) så sprang han bara efter. Vi blev inte av med han, han var en envis liten katt. När vi nästan nått kyrkan möter vi två damer, katten springer då förtjust fram till damerna och de blir jätte glada att en liten kisse kommer och vill gosa. Jag och Sandra tänker ”yes!” och tar tillfället i akt att fly. När vi kommit en bit vänder vi oss om och ser att katten börjat sicksacka deras ben och jag hinner tänka att damerna kommer ångra att de kallade på katten …

När vi flytt undan katten gick vi in i kyrkan och tände ett ljus och sedan gick vi upp och hälsade på nunnorna och fick godis av dem, en typ av marmelad-godis med socker runt, inget vidare gott enligt mig. Vi läste tydligt på lappen vid ingången till klostret att som tjej fick man inte ha kort kjol, inte shorts, inte visa axlar och inte heller bära byxor. Byxor? A ja, det fanns tygstycken att låna, men vi förstod inte att man faktiskt var tvungen att ha kjol utanpå jeansen … Jag täcker redan huden, det trodde jag räckte? Så vi traskade till slut in i klosterträdgården och hälsade på nunnorna. De tittade genast ner på våra byxor. Jag hör hur Sandra viskar till mig: ”Eh Elin, nunnan kollar på våra ben hela tiden”. När jag ser att en väninna till nunnan som är och hälsar på har kjol utanpå sina byxor så skäms jag. Men nunnorna ler bara så snällt mot oss och vi tänker att det gjorde kanske inget då. Jag och Sandra kollar runt lite i den lilla affären nunnorna har som ligger mitt i den vackra trädgården. Där säljer de smycken, Jesus-ikoner, hemsydda dukar och handgjord keramik. Jag frågar om någon av dem pratar engelska men de skakar bara på huvudet leende. Jaha, det verkar som om ingen i den här lilla byn pratar engelska. Jag måste lära mig mer grekiska! När vi betalar våra armband till nunnan så skäms jag och ber om ursäkt på min bästa grekiska och pekar på mina, kjol-utanpå-byxor-lösa, ben. Daxi, daxi säger nunnan och förklarar på grekiska att det är okej, men om vi vill gå in i nästa byggnad så måste vi ha kjol på oss. Jag känner mig lite lättad, jag och Sandra bestämmer oss för att komma tillbaka en annan dag, när vi tagit det där tygstycket från början, så vi kan sluta skämmas.

Sedan går vi vidare och vandrar in i den gamla borgen som börjades byggas redan på 400-talet f. Kr. När vi kommer dit möter vi en grekisk kvinna med en hund, kvinnan stannar och frågar om vi pratar engelska. När vi förklarar att vi gör det så berättar hon att hon kan visa oss runt lite. Hon visar oss sedan vägen ner till borgen där man kan gå in. Vi hittar en ingång in till en av borgens ”underjordiska”-rum och går försiktigt ner. Det är kolsvart och lite halt på vägen ner. När vi kommer ner så skiner det in lite sol från de små fönsterna högst upp och det är helt fantastiskt. Det är ett stort rum med en takhöjd på kanske 30 meter och hela taket är som ett stort valv, hela taket är rundat och hålls uppe av en stor pelare i mitten med en diameter på kanske 2 meter. Det är helt galet hur man kunde göra sådan arkitektur på den tiden!

P1030160

Vi vandrar sedan runt uppe på borgen och njuter av den hissnande utsikten som går att skåda åt både norr och söder. Vi följer den lilla vägen där det längs med ligger små hus med trädgårdar fulla av blommor, frukt och grönsaker.

Det är magiskt. Magiskt att det finns sådana här vackra platser i världen. Jag kan inte med ord beskriva hur otroligt vackert det är! Sådan otrolig skönhet. Jag kan nästan inte riktigt greppa det hela. Så svårt att faktiskt förstå att det är verklighet. Det är som om en liten bit mark tillhör en annan värld. Den är helt oförstörd och magisk på något sätt! Som om man kan resa tillbaka i tiden. Det känns som om jag är så långt bort från mitt vanliga liv jag bara kan. Vid världens ände nästan.

Vi sätter oss på den gamla muren och blickar ut över den otroliga utsikten. Det vackra ljusblå havet, den klarblå himlen med en strålande sol. Framför oss ligger ett oändligt hav där inget land syns till. Där möts himmel och horisont med bara en nyans skillnad. Långt där borta vilar en annan kontinent. Jag känner den varma vinden som drar in från Afrika. Solen värmer underbart i ansiktet. Det är så fridfullt att sitta där, det är som om ett enormt lugn vilar över hela den södra udden där klostret och borgen vilar. Det är så tyst. Det enda som hörs är fåglarnas sång och bruset av vågorna som slår mot stranden nedanför. Runt omkring blommar blommor i många olika klara färger och syrsorna hoppar i gräset. Doften av citronträd blandas med doft från någon som eldar.

Det är helt enkelt magiskt.

P1020990P1030003P1020996P1030126P1030090

P1030013

På väg ner till byn/hamnen

P1030056P1030078P1030152

P1030084

P1030092

Ingång till klostret

P1030130P1030195P1030184P1030148P1030044P1030203P1030049P1030144P1030072P1030179P1030223P1030122P1030181

P1030209

Koroni

100_5447

Koroni

Vi avslutar dagen med middag på vår uteplats, Adonia har gjort hemmagjord moussaka och kakor.

P1030234

P1030238

Armband vi köpte av nunnorna. Armbandet ger dig kraft och betyder att Gud skyddar dig.

Fortsättning följer …

Annonser
Categories: Grekland, Resa | Etiketter: , , , , | 9 kommentarer

Inläggsnavigering

9 thoughts on “Mitt äventyr på en olivgård i Grekland! – Del 7

  1. Så roligt att få läsa om din tid i Grekland. Och så fina bilder!

    Liked by 1 person

  2. Vilken härlig dag med katter Nunnor god mat ❤ Underbara foton du/ni tagit jag vill åka hit och se det själv ❤ Tack för att du delar med dig

    Liked by 1 person

    • Du får absolut åka dit! Fotografierna gör inte verkligheten rättvis, hur många foton man lägger upp så fångar det ändå aldrig den där riktiga skönheten. Peloponnesos är verkligen ett tips! ❤

      Gilla

  3. När jag läser inlägget får jag lust att åka dit, så levandegjort är det. Var i Nafplio för tio år sen och fortfarande tänker jag ofta på staden och omgivningarna. Då var jag där bara en halv dag, vilket säger en hel del av vilka starka intryck man får. Jag och två till som läste grekiska i Aten bilade dit. Helt klart en upplevelse!

    Mycket fina bilder.

    Gilla

    • Åh vad spännande det låter att studera grekiska i Aten! 🙂 Hur fungerar det?
      Jag har en dröm om att åka till Nafplio, vi åkte bara förbi det med bussen. Det verkar magiskt! Ser otroligt fint ut på bilderna!

      Gilla

      • Jag läste tre nivåer på Athens Center i Aten. athenscenter.gr Priset är jämförelsevis överkomligt – 675 euro för 3 eller 4 veckor (per nivå). Men sen tillkommer boendet. Om man kan få hyra en studio i deras regi kostade det ungefär lika mycket. Vet inte hur mycket det kostar nu? Men man måste vara ute i god tid.

        Svenska studenter kan söka studiemedel http://athenscentre.gr/?page_id=92

        Ja Nafplio är magiskt, speciellt Syntagmatorget!

        Gilla

      • Låter jätte spännande! 🙂

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: